Förstår inte varför denna nedstämdhet kommer krypandes igen och allt känns hopplöst och grått så fort jag kommer hem... Känner mig inte bra nånstans. Jag räcker aldrig till, kommer aldrig vara bra nog och jag sviker alltid nån vad jag än gör och hatar att göra det... Vill finnas där för alla, inte ha något bråk. Känns som om det är så lätt att göra minsta misstag och då skiter sig alltihop.

Framtiden känns bara så hopplös. Allt känns som en kamp jag aldrig kommer vinna, som aldrig tar slut. Kommer jag någonsin bli lycklig? Vara nöjd över mig själv och mitt liv? Vad vill jag egentligen?

Har väl lite panik över framtiden. Vet inte hur den kommer att bli eller vad jag vill göra. Inget känns lockande, bara en kamp hela tiden med allt... Är bara så trött, så trött... Vill bara kunna lägga mig och sova tills den här mardrömmen är över...

Idag har inte hänt så jättemycket. Varit ute och gått en del och det är typ plusgrader och slaskigt ute. Jag gillar ju inte nät det är kallt, så jag klagar inte. Har fortsatt på min motivationsbok och det går väl lite framåt hela tiden.

Efter lunch drog jag med några andra till en hudvårdsklass. Då fick man testa olika produkter som var bra för just din hud på olika sätt. Det var ganska mysigt och hade gärna velat köpa några men de var rätt dyra... :/ 

Har precis ätit middag nu och får se vad som händer ikväll.

Vet inte om det syns nån skillnad... Här är före klassen:

Efter:

/E med två i

 

mia

16 december 2012 19:33

Hej! Hur kommer du få stöd när du slutat på capio? Hur länge ska du ha kontakt med dem? Har du träffat någon "riktig" psykolog och pratat om vad som verkligen ligger bakom allt? Du verkar nedstämd, kanske vore hjälpt av det. Har du provat antidepressiv medicin?

Eveliina med två i

17 december 2012 20:43

Jag kommer gå på vägning/samtal hos mottagningen jag gick till förut. Vet inte hur länge det blir. Nej, inte direkt faktiskt, har inte rotat så mycket i det förflutna.
Det har kommit på tal med sån medicin men aldrig haft det.

 

Mallan

16 december 2012 19:53

Att du känner dig nere är nog väldigt vanligt när man är i den situationen du är, men du måste våga tro att det är en övergående fas och att du kommer kunna se ljusare på saker igen. Dra dig inte undan utan prata om det, våga visa att du behöver lite mer peppning och stöd.

Stor kram ♥

http://mallanolsson.bloggplatsen.se

 

fanny

16 december 2012 20:35

Svar: Ja vi får kämpa på!!:* Tänka på allt kul vi har framför oss. Snart är det julafton och sen ett nytt år! Men jag håller med, livet är ingen dans på rosor. Kram <3

http://blanchettleaf.blogspot.se

 

Elin

16 december 2012 23:32

Känns det som att helgerna kommer gå bra även om det blir tungt?

Det känns lite som för dig, bara fel och bråk och svikande hela tiden

Det är inte så mycket hemskt som kan gå fel när man är ensam. Det mesta borde gå att ordna ändå..
kramar

http://www.uturanorexin.blogg.se

 

Caroline

17 december 2012 11:12

Hur och var ska du fira jul? :) Finns de dom som kommer att fira kvar på capio?

Nej jag skulle inte rekommendera dig att träna sålänge du har mycket sjuka tankar kvar eller kompenserar eller har tänket "om jag tränar måste jag äta mindre för att få resultat".. Men kanske simma en gång i veckan ett visst antal längder?! Det började jag med. Eller yoga, pilates. Nått lugnt som man gillar.
kram

http://styrkaochhalsa.blogg.se

 

Linnéa

17 december 2012 20:05

Det blir bättre jag lovar!
Jag vill bara ge dig en stor, stor kram och trösta dig med att hur jobbigt det än känns just nu så kan det bara bli bättre. Du har hela, långa livet framför dig. Och vet du vad? Det är underbart om man tar hand om sig själv på rätt sätt och faktiskt kan njuta av det.
Kram! ♥

Svar: Tack! Jag försöker iallafall. Just nu känns allt ganska hoppfullt för min del.

http://stjarnmoln.blogg.se

 

Viccy

18 december 2012 16:43

Vad fin du är! :)

http://viccys.blogg.se

 

J

19 december 2012 11:58

Precis så där känner jag hela tiden. Att varför kämpa och bli frisk när det känns som att det aldrig tar slut? Och just det där att det känns som att man inte har något att se fram emot. Det är tankar man får slåss med varje dag men man får helt enkelt stå ut. Det där jävliga kan bara försvinna om man fortsätter att leva i det. Jag vet att det är svårt att tro på, jag tror nog inte själv på det men vi får kämpa. <3

http://enrymd.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, har äntligen fått ordning på den nya bloggen och testar att fortsätta blogga på nattstad nu då och får se hur jag tycker det är. ;) Hoppas det blir bra och ni vill fortsätta följ mig där!   Klicka här för att komma till den nya bloggen!  ...

Dagen har varit okej. Provade nåt nytt till frukost imorse; chia- och havreparfait. Det var riktigt mumsigt. ^^ I skolan jobbade jag på med mitt projektarbete och kommer väl sakta men säkert framåt, fast jag inte är riktigt nöjd med det... Men har ...

Hej hopp! Dagen har varit i stort sett bra och har skrattat i skolan som jag inte gjort på väldigt länge. Fick t.o.m. ett sånt där härligt skrattanfall, kändes underbart att få det igen och skratta åt typ ingenting. ^^ Har en hel del fina människor r...

Håller på att fixa en ny blogg på både nattstad, blogg.se och devote men kan inte riktigt bestämma mig... x) Fattar inte så mycket av hur CSS och hur man ändrar design så haha... xD Men dagen har varit rätt bra ändå. Sov konstigt i natt och vaknade...

Vill och funderar på at byta bloggportal men är osäker på vilka som är bra. Funderar på blogg.se eller nattstad. Några tips och förslag???     /E med två i ...