Patricia♔ ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

18 december 2012 18:03

Jag vet att det inte är lätt, men försök att fokusera påp dig själv när ni är och äter. Jag vet att det lätt blir att man kollar hur mycket/lite alla andra äter, men du måste rädda dig själv. Tänk på att dina vänner säkert äter massa annat utöver så som godis fika och sådant oftare än vad du gör.

Ja jag hade nog definitivt behövt en paus från allting, ska ta en imorgon då jag ska till en vän och julbaka lite och sedan sova över hos henne, men samtidigt blir det ett stressmoment då jag vet att nästan två dagar försvinner som jag kanske hade behövt till annat. Åhh rörigt.

Stor kram till dig fina:)

Linnéa

18 december 2012 18:11

Det är sjukt jobbigt att se andra äta lite.
Imorse åt min syster en apelsin och ett halvt knäckebröd med jordnötssmör till frukost.. Gissa om jag kände mig som en fläskfia där jag satt och vräkte i mig en stor portion gröt med massor av nötter och bär plus ett kokt ägg..
Men jag vet om själv att man mår bättre om man äter stor frukost. Det har jag gjort i över ett år och jag är fortfarande smalare än min syster, så helt fel kan det inte vara?

Kram! <3

mia

18 december 2012 18:12

försök att fokusera på dig själv o ditt tillfrisknande. Du behöver följa ditt schema, det är det rätta. Du vet ju desutom inte vad dina kompisar äter resten av dagen, de kanske äter jättemycket till mellanmål och middag. kram

Eveliina med två i

19 december 2012 17:49

Vet inte ens om de äter det när de kommer hem, kanske bara en macka eller nåt... Usch, blir så påverkad av såna situationer och det är svårt att fokusera på mig själv då...

Mallan

18 december 2012 18:16

Välj att gå emot anorexin nu. Du vet hur kämpigt det är att börja äta från början, inte vill du väl dit igen? Det är jobbigt nu, men det är så mycket värre att börja om. Kämpa på ♥

J

18 december 2012 21:53

Jag har också jättesvårt för det där med att folk lämnar mat eller tar mindre eller så. Men jag brukar tänka att är man frisk så tar man igen den där missade maten på ett helt annat sätt. Spontant äter man några chokladbitar, eller kanske äter två portioner till middag. Medan man är sjuk så gör man ju inte gärna det utan håller sig till exakta mängder på exakta tider... För gjorde folk inte det skulle ju jättemånga vara underviktiga och dessutom triggar det ju inte igång svält för dom personerna att ex. lämna mat. Man får liksom sortera bort sig själv lite och faktiskt tänka en extra gång att man är sjuk. Hoppas det känns lättare snart i alla fall, kramar!

Sophia

18 december 2012 23:13

Kämpa på fina Evii. Du kommer greja detta.
Massa kramar <3

Elin

18 december 2012 23:31

Du som har kämpat så med det också, viktuppgången och tankarna kring det. Nu är det liksom efterarbetet, egentligen det jobbigaste, för att kunna acceptera det hela också. Sluta tycka illa om dig själv.
Fokusera på dig själv, och det som du ska få i dig, hur mycket det är i jämförelse spelar ju ingen roll för ditt framtida mående, det du ska äta är anpassat utefter dina behov, som du har det nu, om andra har samma problem eller andra problem som kräver andra mängder och annan sorts mat än din, låt det vara så, det blir inte mer eller mindre på din tallrik. Vet att det är svårt, att det är något att kämpa med. Men det är något du klarat tidigare, du har klarat så mycket svårare saker än det. Keep on <3

Faktiskt är psykologen det som får mig att gå runt med lite mindre kaos än det jag skulle ha utan honom. Kjell är guld värd, jag har tur som fått en så bra psykolog. Kunnig, empatisk, klok och lugn. Vet inte om jag skulle kunna hantera allt så bra som jag gör utan honom. Så lite grann; han räddar livet på mig, då jag redan som det är är ytterst nära att ge upp detta.
Hur trivs du med de inom vården som är runt dig?
kramar