I'm on my way to brighter days

Inlägg publicerade under kategorin Anorexia

Av Eveliina med två i - 26 maj 2012 11:26

Efter en stund när jag surat på rummet bestämde jag mig för att gå ut och gå, rensa tankarna lite. Mamma ville då att jag skulle försöka äta mellanmålet ändå, fast det var en timma försenat i så fall. Åt mackan och drack juicen. Mamma frågade hur det går för mig. Jag antar att hon förstod att det går sådär för mig nu. Hon frågade om jag behövde hjälp. Visste inte vad jag skulle svara. Vet inte om jag klarar av det är själv, men jag är väl för stolt för att visa det eller nåt och vågar inte be om hjälp...

Varit ute på promenad nu och det var skönt. Snart är det dags för lunch och sen drar jag och mamma ner på stan och klipper oss (!). Blir nog bra.


 

Av Eveliina med två i - 26 maj 2012 10:00

Morgonen började som vanligt. Jag vaknade, åt frukost (i stort sett helt själv), och sen var på rummet. Sen när det var dags för mellanmål så tog jag en annan ost än den jag brukar, för jag tycker den är godare. Pappa blev rasande och jättesur och skällde på mig och sa att vi inte skulle köpa den osten mer och att jag hela tiden fuskar och inte följer matprogrammet. Jag blev asförbannad och kastade en äggkopp i bordet (som troligtvis gick sönder) och stormade tillbaka till mitt rum och smällde igen dörren. Åååh, blir så jävla sur på han! Orkar inte med sånt där tjafs och fattar inte varför han var så sur! Som det ser ut nu verkar det inte bli något mellanmål...


Tumblr_m3yume0m2z1r32ioro1_500_large 


/E med två i

Av Eveliina med två i - 24 maj 2012 20:26

Fan... Har halkat dit igen. Lyssnar fortfarande på anorexin. Hur gör man för att sluta??? Vill ju kunna klara av det här! Vill ju kunna ta eget ansvar! Men varför gör jag så här då? Det är bara så fel, men ändå känns det så rätt... Varför ska allt vara så svårt? Varför ska det vara så jobbigt att äta och gå upp i vikt? Varför är det så här? Varför, varför, varför???

Är så rädd. Rädd för vad som kommer att hända om jag inte gör som anorexin säger... Vet inte riktigt vad jag vill, vad som är rätt eller fel... Vill gärna kunna säga och lova att imorrn så tar jag nya tag och ska inte lyssna på sjukdomen. Men jag vet inte om jag kan hålla det löftet, är jag rädd, och jag vill inte bryta det jag lovar... Åååh! Vad frustrerande! Och jag mår hemskt för att jag bryter mina föräldrars förtroende, för att jag bryter allas förtroende för mig... Fan också...!


Tumblr_lxo5w45sao1qazstso1_500_large


Tumblr_m0zi5wqsui1r86we0o1_500_large


/E med två i

Av Eveliina med två i - 22 maj 2012 19:00

Tänkte skriva lite mer om vad vi kom fram till på mötet. Vi beslutade bl.a att jag ska testa gå fulla dagar i skolan. Undrar verkligen hur det kommer gå, om jag kommer att orka. Men man måste ju testa för att veta. Så mina föräldrar ska prata med rektorn och så får vi se hur det blir.

Det andra är att mina föräldrar inte ska tjata och övervaka mig lika mycket, utan jag ska försöka klara mig själv och gå emot anorexin. Hoppas, hoppas, hoppas verkligen att jag klarar det. Vet inte riktigt vart jag är just nu... Måste försöka sluta smygträna, och jag tror det blir lättare nu när det är så härligt väder ute att man bara MÅSTE sitta ute och njuta! Och sen har jag en del uppgifter i skolan som jag kan fördriva tiden med, så det ska nog gå, I think...


318210_268008959963516_100002632433746_527104_885442720_n_large


/E med två i

Av Eveliina med två i - 22 maj 2012 17:48

Sorry för kass uppdatering.  Direkt när jag kom hem från skolan så satte jag mig och jobbade på min bränna. Underbart!  Sen drog jag och pappa på läkarmöte och vägning på mottagningen. Träffade en ny läkare, eftersom den andra jag träffat innan har slutat. Trodde det skulle ta någon halvtimma eller så och att vi skulle sitta och snacka mediciner eller nåt. Det slutade med att vi pratade nästan två timmar om allt möjligt. Det var faktiskt första samtalet som jag kännt har gett nånting. Hon kändes bra att prata med och kom med bra förslag och åsikter.

Vi pratade bl.a om att jag borde börja koncentrera mig på saker jag tycker är roliga, inte bara mat, vikt och träning och sånt. Hon förslog också att jag borde öka på skoldagarna för att komma mer in i det normala och vara mer med mina kompisar. Kändes bra att prata med henne. Hon liksom fortstod och frågade bra saker, fast det var jobbigt ibland.

Vikten visade annars exakt samma som förra veckan. Vet inte vad jag känner för det riktigt. Vill fortfarande gå ner...


Try-something-different_large


/E med två i

Av Eveliina med två i - 21 maj 2012 13:00

Hitta en kortfilm i två delar som handlar främst om just ätstörningar. Den var riktigt hemsk och jag kände igen mig så och den berörde mig verkligen! Se den!




/E med två i

Av Eveliina med två i - 20 maj 2012 14:57

Allt går helt åt helvete just nu. Mamma har fått någon knäpp helt plötsligt och tolerar inte längre att jag lämnar det där sista och tycker att jag tar för lite hela tiden. Så nu säger hon att dom ska börja lägga upp min mat istället. Vad är det för fel på dom?? Jag tänker inte äta om de gör det! Varför ska hon börja tjafsa om det nu?? Ååååh, vad arg jag blir!! Jag orkar inte! Varför ska dom vara så otroligt jobbiga nu för? Ibland undrar jag verkligen varför de måste bry sig så mycket... De gör det ju inte lättare för mig dirket!

Vet inte vad som kommer att hända just nu, men det bådar inte gott... Fuck this shit!!!


4a1mxbs7_large_large

/E med två i

Av Eveliina med två i - 20 maj 2012 12:17

Dagen har typ rullat på än så länge. Har precis käkat lunch. Det blev rester från igår. Allting gick väl rätt så bra fram tills de sista tuggorna på tallriken. Tycker jag hada ätit färdigt, men mamma och pappa började tjata och säg att jag ska äta upp det sista. Jag ville inte det och slängde det. Mamma blev jättearg. Så vi hade en liten diskution om det precis. Hon frågade om jag ville vara sjuk och vara kvar i anorexian. Jag svarade att jag inte visste, men en del av mig sa: "Ja, det vill jag". Mamma sa sen att det inte var något liv att leva för att jag skulle bara bli inlagd igen om jag fick leva som jag ville. Orkar inte med sånt där tjat igen. Har hört det minst 1000 gånger förut. Fattar inte varför just det där sista på tallriken är så viktigt. Som om jag skulle bli frisk så fort jag åt upp det. Stöööön, orkar bara inte. Mår bara dåligt av allt tjat. Men det känns som om anorexian har blivit starkare, jag vill bara gå ner i vikt igen, bli smal... Känner mig så splittrad och förvirrad. Hur ska jag kunna fortsätta kämpa om jag inte vill?


Sometimes_large


Tumblr_m0nr2mpv411qauv17o1_500_large


/E med två i

Presentation


Hej! Jag är en tjej som skriver om mitt liv, vad som sker i det, tankar och funderingar, osv, men främst om min kamp mot anorexin. Hoppas du hittar nånting i min blogg som intresserar dig och stannar! Puss!

Gratis-trafik.se

Mejla mig!

eveliina.uimonen@hotmail.se

Instagram

Eveloinen

Weheartit

Fråga mig

38 besvarade frågor

Besöksräknare

Stöttningsgrupper på facebook för äs!

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Arkiv

Kategorier

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Bloggar

Länkar

Besöksstatistik

Övrigt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se