Varit på sista familjesamtalsmötet på mottagningen idag. Det var riktigt jobbigt idag och jag ville först inte väga mig för att jag var rädd att jag skulle ha gått ner i vikt och då skulle de öka på kaloriintaget. Till slut lyckades de övertyga mig till att ta vikten och om jag skulle ha gått ner så skulle de ändå inte öka på. Och jag hade rätt, jag hade gått ner i vikt. Men vi beslutade till slut att vi inte skulle göra några större förändringar utan testa som vi gjort en vecka till med maten och så.

Känner bara för att ha ett normalt liv, men samtidigt gå ner i vikt. Anorexin är så stark i mig. Känner mig så äckligt fet och vill bara dra ner på maten och träna bort allt vidrigt fett. Allt är så svårt... Är bara så trött på allt.... Jag vill kunna göra saker utan att mina mattider ska komma ivägen, och cykla, gud vad jag saknar att cykla! Speciellt nu på våren då det blir varmare ute och man får mer energi! Jag hatar att vara så begränsad som jag är nu...!

Nu när familjesamtalen är slut ska jag få börja komma på indivduellasamtal på mottagningen, då bara jag är med. Ska gå på första onsdag nästa vecka och jag hoppas det blir bra.

Lite fina naturbilder från en av mina promenader idag:

/E med två i